Motivation bryr sig inte om förutsättningar

Du ska få träffa två olika personer. Den ena kan vi kalla Kalle och den andra Mia. Kalle har under lång tid mått dåligt över att ha blivit uppsagd. Hans känsla är att det är tufft att ta kontakt med arbetsgivare, skriva cv och berätta om sig själv. För varje dag som gått har det blivit allt tyngre. Kalle har dragit sig för att skriva några rader och har tyckt att det är svårt och jobbigt att lyfta fram sina styrkor.

Genom några enkla frågor som ”vad är du bra på?”, ”vilka erfarenheter har du?”, ”vilka maskiner kan du köra?” och ”vad har dina kunder sagt om dig?”,  började Kalles resa till en mer motiverad hållning. Vi kallar det VILL. Kalle ville helt plötsligt ta sig an cv-skrivning, gå på intervju och vara aktiv.

”Kalle har bytt fokus från vill INTE till VILL!”

Den motivation Kalle har idag tar inte längre hänsyn till tidigare förutsättningar.

Mia kan väldigt mycket och är en uppskattad person med hög kompetens. Men hon dömer sig själv väldigt hårt och tror sig inte kunna eller duga. Hon har starka tankar och känslor om att hon inte kommer att lyckas. Så vill hon nästan känna. Det ska inte gå för bra, ”för det jag ju inte vara värd”. De höga kraven som Mia ställer på sig själv, ställer ingen annan på henne. Rädslan att misslyckas har haft ett alldeles för starkt grepp på henne. I våra samtal kom Mia fram till en sak – att ordet ”acceptera” är en god hjälp. Acceptera att jag är tillräckligt duktig. Acceptera att min insats är bra nog. Acceptera att just nu är detta vad jag mäktar med. Det räcker.

Hur gärna vill du uppnå något? Frågan har du säkert ställt till dig själv ett antal gånger. Den är befogad. Svaret har du själv.

I allt som du och jag strävar efter kan man förenklat säga att vi vill dras ifrån något eller till något. Båda delarna kräver drivkraft och motivation.

När det kommer till den kanske allra starkaste drivkraften, att överleva, har det visat sig att de flesta kan ta fram oanade krafter. Det gäller i synnerhet när livet hängt på en skör tråd.

En del av oss kan vissa dagar kämpa med att gå till jobbet, ta sig till skolan eller ringa det svåra samtalet. Man brukar prata om olika sätt att se på saker. En del har en slags inre drivkraft som ger inre nöjdhet och tillfredsställelse över att man har tagit sig samman och fått saker gjorda.

Andra har en slags yttre belöning som ger exempelvis bekräftelse, pengar eller en bättre position.

Vilken är din drivkraft?

Vi vet några saker. För överlevnad eller vid hot om allvarlig olycka, är rädsla möjligtvis en bra drivkraft. I övrigt är rädsla inte någon bra drivkraft.

Vi vet också att det inte finns någon rädsla i kärleken och det är lätt att acceptera.

Magnus

Har du frågor eller kommentarer? Eller vill du följa mitt nyhetsbrev? Klicka här